fredag 1 september 2017

De ofrivilliga - Inför premiären

10 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

birgitta sundberg känner jag - in fact - igen...

Marianne Johansson sa...

även ruben själv känner jag igen - från den tid då jag bodde på donsö och mina o stig kihlströms båda söner gick på dagis på styrsö...

Marianne Johansson sa...

sommaren år 1972 var ingrid jonsson och jag i sthlm o hälsade på ingrids son håkan och hans sambo birgitta sundberg...

Marianne Johansson sa...

man kanske kan tro att jag kände ruben östlund personligen eftersom jag skriver 'ruben' - nej jag kände honom inte personligen - men utseendemässigt... man åkte ju emellanåt med samma båt mellan styrsö o saltholmen...

Marianne Johansson sa...

vid tidpunkten 1:23 - 1:29 - dvs under 6 sekunder - så kan man här se en av 'Fria Teatern's grundare - birgitta sundberg - sitta vid samma bord som en annan betydligt mer känd skådis...

Marianne Johansson sa...

själv blev jag aldrig skådis... jedoch: jag hade hemliga drömmar i mitt inre i min ungdom att kanske kunna bli skådis... när jag efter studenten gick till yrkesvägledaren på arbetsförmedlingen och bad om råd - så fick jag rådet att gå en kontorskurs - 'skriva maskin är alltid bra att kunna' så sa rådgivaren till lilla 'moi' - utan egen självkänsla så gjorde jag därför som jag blev tillrådd... i ca 20 år satt jag sen på kontor...

Marianne Johansson sa...

endast när jag fick göra översättningar till o fr tyska tyckte jag det var roligt på kontor...

Marianne Johansson sa...

i mitten av 80-talet då jag - ofrivilligt - hade blivit arbetslös - och ej längre ville tillbaks till kontor - så gick jag en kurs som hette 'bli författare' - jag hade innerst inne drömmar att kanske kunna bli någon sorts 'fri poet'...

Marianne Johansson sa...

någon skådis blev jag ej... någon förf ej heller - ej heller en fri poet - (men en fri bloggerska!)...

Marianne Johansson sa...

man får ej vara pretentiös! - mer än - möjligen - i de inre hemliga drömmarna...